Stadsmiljöavtal – från asfalt till dynamiska effekter för en
snabbare omställning till transporteffektiva städer
Stadsmiljöavtal är en form av medfinansiering som kommuner och regioner kan ansöka om i syfte att öka andelen hållbara transporter i städer. 5,7 miljarder har hittills delats ut för investeringar i cykeltrafik och kollektivtrafik i städer. Men vad får staten för pengarna? Tanken är att det inte bara ska vara pengar till nya cykelbanor och busshållplatser utan att stadsmiljöavtalet kan skapa en hävstång för en bredare omställning till mer hållbara transportmönster. Under sessionen får du ta del av tankar från kommuner och statliga aktörer om hur stadsmiljöavtalen kan förändra så mycket mer än bara den enskilda cykelbanan eller det enskilda kollektivtrafikstråket.
Välkommen
Henrik Zetterquist, Trafikverket
Stadsmiljöavtal – bakgrund och hur det fungerar
Rami Yones, Trafikverket.
Inblick från två kommuner som beviljats stadsmiljöavtal:
- Skellefteå har flera beviljade ansökningar om stadsmiljöavtal. Kommunen står nu inför utmaningen att skapa förutsättningar för hållbart resande samtidigt som staden expanderar. (Karin Degerfeldt, Skellefteå kommun)
- Nybro beviljades stadsmiljöavtal i den särskilda cykelutlysningen 2020. Kommunen har tagit ett stort grepp för att förbättra cykelinfrastrukturen i staden, genom utbyggnad av saknade cykellänkar bland annat i och till miljonprogramsområde där bilens framkomlighet tidigare varit högt prioriterad. (Karin Thyberg, Nybro kommun)
Stadsmiljöavtalet ochutvärdering
K2 berättar om resultatet av den utvärdering som gjorts av stadsmiljöavtal som tecknades 2015-2017. Vilka effekter kan ses så här långt? (Helena Svensson, K2)
Panelsamtal
Deltagare från kommun, Energimyndigheten, Trafikverket, K2 och SKR.
Talare
Rami Yones, Trafikverket
Karin Degerfeldt, Skellefteå kommun
Karin Thyberg, Nybro kommun
Helena Svensson, K2
Medverkande myndigheter och organisationer: Trafikverket, Energimyndigheten, Skellefteå kommun, Nybro kommun, K2 och SKR
Delmål under mål 11: 11.2, 11.6
