Nationell patientsäkerhetsdag
Valbara seminarier
De parallella seminarierna ges i två omgångar under dagen, med möjlighet att välja och delta i två seminarier.
Seminarierna ger fördjupning i aktuella frågor för att skapa en säker vård i en föränderlig tid. Här ingår även temat för den internationella patientsäkerhetsdagen som är ”säker vård för alla med kronisk sjukdom”.
Hur väljer jag seminarier?
Den 20 augusti får du som är anmäld ett mejl med en personlig länk där du väljer vilka seminarier du vill delta i. Gör dina val senast 3 september.
1. Journalbaserad kvalitetsuppföljning i kommunal hälso- och sjukvård
Hur kan vi använda befintlig dokumentation för att stärka kvalitet och patientsäkerhet – utan ökad administration? I detta seminarium får du ta del av hur journalbaserad kvalitetsuppföljning med realtidsdata skapar en aktuell lägesbild, möjliggör ett mer proaktivt arbetssätt och synliggör några av verksamheternas viktigaste förbättringsområden. Presentation av det gemensamma utvecklingsarbetet som hittills bedrivits i Västmanlands kommuner samt vägen framåt.
Malin Svakko, MAS, Köpings kommun och Susanne Arvenius, MAS, Sala kommun
2. Sammanhållet arbetssätt stärker kvalitet och patientsäkerhet i kommunal hälso- och sjukvård
Den kommunala hälso- och sjukvården i Gagnef stod inför utmaningar med splittrade arbetssätt, otydliga roller och bristande samordning mellan verksamheter och nivåer. Genom att införa en sammanhållen struktur med lokal systemledning, tydliga uppdragsprocesser och verksamhetsnära utvecklingsarbete har organisationen skapat en mer enhetlig styrning som stärker kvalitet, likvärdighet och patientsäkerhet.
Ulrika Gärdsback, socialchef, Sabina Adolfsson, verksamhetschef Vård- och Omsorg och Malin Gudmundsson, MAS i Gagnefs kommun
3. Förbättrade förutsättningar för chefer genom silobrytande samarbete
Genom analyser av medarbetarenkäter och upplevt patientsäkerhetsengagemang bekräftades ett tydligt samband mellan arbetsmiljö och patientsäkerhet. För att omsätta denna kunskap i praktiskt utvecklingsarbete genomfördes en serie workshops där HR-specialister, patientsäkerhetskompetens och enhetschefer inom somatisk slutenvård samverkade. Arbetet bidrog till att identifiera gemensamma utvecklingsområden för att stärka både patientsäkerhet och arbetsmiljö samt till ökad förståelse för chefers förutsättningar att utöva sitt ledarskap.
Ola Blomqvist, chefläkare och Anna Hoffert, HR chef på Hallands sjukhus, Region Halland
4. Kortare väntetider och ökad patientsäkerhet genom förändrade arbetssätt
a) Triagerande självbesöksmottagning
Triagerande självbesöksmottagning är ett automatiserat vårdflöde där patienter med epilepsi kan bedömas och följas utan besök. Resultatet blir kortare köer, minskad administration och en ökad patientsäkerhet som bidrar till att hantera framtidens ökade vårdbehov. Konceptet är i grunden oberoende av diagnos och kan med fördel användas vid kroniska sjukdomar för att bedöma vilka patienter som har ett aktuellt behov av vård.
David Larsson, specialistläkare Neurologi och Linnéa Berndtsson, projektledare, Neurosjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen
b) Mål, struktur och lärande på akutmottagningen
Beskrivning av ett omfattande förändringsarbete i en komplex organisation, vilka förutsättningar som skapades för att kunna genomföra det och hur vi fick engagerade medarbetare och sjukhusledningens stöd.
Marie Antman, vårdenhetschef och Elin Erlandsson, verksamhetsutvecklare, Södertälje akutmottagning, Region Stockholm
5. Säker vård för alla med kroniska sjukdomar
Rätt hälso- och sjukvårdsinsatser i rätt tid, en sammanhållen vård och omsorg samt säkerställd kontinuitet är några förutsättningar för en säker vård för alla med kroniska sjukdomar.
a) Interprofessionell vård vid kroniska sjukdomar – erfarenheter från specialistvården för patienter med levercirros
Vad händer när teamet tar ledningen i vården av kroniska sjukdomar? Patientsäkerheten stärks när struktur, kontinuitet och samarbete får ta plats – och resultaten syns i både minskade risker och förbättrade patientutfall.
Maria Antonella Burza, överläkare i Hepatologi och Jimena Tapia Robles, medicinsjuksköterska på Sahlgrenska universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen
b) Patientsäkerhet i vardagen – att minska risker genom uppsökande beroendevård
Hur upprätthålls patientsäkerheten för patienter som ofta faller mellan vårdens och samhällets olika strukturer? Seminariet belyser risker som personer med beroende och samsjuklighet utsätts för när vården bygger på att patienten själv kan navigera i ett komplext system. Genom Mobilt team beroende har vården flyttats närmare patienten för att förebygga vårdskador, minska avbrott och säkerställa att behandling och uppföljning når fram, även till personer som länge stått utanför ordinarie vård.
Jennie Wiberg Cordero, enhetschef LARO och Simon Lindguss, verksamhetssamordnare, tf enhetschef Sprutbytesmottagningen och tf vårdenhetschef Psykiatrisk akutmottagning, VO Beroende och akutpsykiatri, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen
6. Lärande och kompetensutveckling för säkrare vård
a) Lekfullt allvar i vården – Escape room och Horror room som verktyg för säkrare omvårdnad
Hur skapar vi lärande som leder till handling i vardagen? I detta seminarium delar Region Västmanland ett innovativt arbetssätt där Escape room och Horror room används för att stärka undersköterskors praktiska färdigheter och riskmedvetenhet. Genom lekfullhet skapas engagemang och psykologisk trygghet i gruppen, vilket stärker motivationen att våga agera och att arbeta som ett team, i en trygg träningsmiljö.
AnnaSofia Karlsson, HLR- och utbildningssamordnare och Elena Ejnarsson, utbildningssamordnare, från utbildningsenheten, Region Västmanland
b) Vårdgenvägen – gemensam kunskap i en digital vård
Samhället utvecklas snabbt med ny teknologi, vilket påverkar hur kunskap söks, används och efterfrågas i vården. Nya generationer av medarbetare är vana vid snabb, digital och lättillgänglig information i sitt arbete. Projektet Vårdguiden handlar om att stärka medarbetares förmåga att snabbt hitta, förstå och använda tillförlitlig kunskap i det dagliga arbetet. Genom att samla och digitalisera riktlinjer, fickkort och andra kunskapsstöd skapas en gemensam och lättillgänglig informationskälla för alla yrkesgrupper. Det bidrar till ökad trygghet i beslut, stärker den professionella rollen och stödjer en mer enhetlig och patientsäker vård.
Louise Gebéus, kvalitetsutvecklare på Capio Sollentuna Geriatrik och Elisabeth Norén, digitaliseringschef på Capio Äldre och mobil vård